Språket

[cf]

En fråga.

Varför är "R" uteslutet och ersatt med "L"?

Ashika är vad jag förstått inspirerat av Japan och i japanska finns ljuder "R". Tex i orden Arigatou, Ai shiteru och sarounosai.

Finns det inte dessutom en överväldigande risk att det blir ofrivilligt komiskt när alla talar svenska med talfel?

MVH

C-F

[Erik Pihl]

Vi har haft en del diskussioner kring detta. Det är sant att japanserna inte är lika dåliga som kineserna på att säga 'R', men det uttalar inte heller ett rullande svenskt 'R', utan någon däremellan. Vi har valt att förenkla detta och säga att 'R' uttalas som [L]. Givetvis finns många andra uttryck som också kunde förändras för att göra språkfelet än värre, men risken är övervägande att inte alla kan eller vill lära in allt detta.

R-Uttalet ger en särprägel åt språket. Svenska på våra lajv är ju egentligen sabakitiska, språket som våra dominanta grannar tvingade på oss, men språkfelet och vissa "gamla" ord skall visa att den gamla ashikanskan finns i grunden. Någon gång kan det eventuellt tänkas komma en person på våra lajv som är utlänning, och då bör dennes avsaknad av ashikanska 'r' vara karaktäristisk.

Sen så får det gärna vara lite komiskt. Vi har testat detta på två lajv och det har inte blivit fånigt inlajv, däremot en faktor som lättar upp stämningen off.

[lestander]

Jag vill bara också uttrycka min oro inför idén om att ha denna typ av språkfel (helt oaktat japaners eventuella språksvårigheter). Jag har svårt att tänka mig att det kommer att bli komiskt på ett behagligt sätt, eftersom komiken som i alla fall jag associerar till "l"-andet är rätt låg och plump. Luktar b-film och studentspexkomik tycker jag. Var helt nyligen på varité och bevittnade med olust just detta!

Det faktum att det fungerat bra tidigare (vilket jag uppfattat som när en grupp besökt andra blandade lajv) tror jag säkert, eftersom det då utgjort en kontrast för att markera en särart (jag har i och för sig för mig att ett eller flera av de lajv som varit aktuella inte håller samma höga standard som dessa lajv är tänkta för). Men i en egen lajvvärld så blir ju den udda felsägningen norm och får en helt annan roll.

Det känns som ett mycket riskabelt val som jag ser med stor misstro på tills dess någon visat mig motsatsen.

Är arr verkligen säkra?

Varför inte jobba med ordföljd eller meningsbyggnad på något sätt? Ert initiativ med könsneutrala pronomen lovar ju så gott...

/ml

[Erik Pihl]

Jag hoppas och tror att oron är oberättigad. På tidigare lajv har vi haft mycket mer spel inom vår grupp än mot andra grupper, alltså vill jag hävda att våra erfarenheter därifrån är representativa.

Jag skulle vilja hävda att språkfelet har ett berättigande. Det ger en känsla av att inte prata vanlig svenska och den lilla dialektala förändringen är dessutom väldigt praktisk eftersom den visar huruvida någon är in eller off. Den bör förstås även kompletteras med tonfall etc. Om det funkar är förstås som mycket annat upp till hur mycket alla deltagare vill anstränga sig för att få det att funka. Jag tror dock det är lättare med ett sådant här relativt enkelt talfel, än märkliga omskrivningar i ordföljd vilka kan få den ovana att staka sig, hur kul det än hade varit att få det att funka.

Hur vet du att det inte dyker upp några utlänningar på ett ashikalajv?

Vi är dock förstås lyhörda till deltagares åsikter och om det finns en våldsam majoritet emot vårt "språkfel" så får vi väl ändra det.

[mattiaslindberg]

Jag är nyfiken på att testa denna typ av ”språkfel”. Jag tror absolut att om det görs rätt och majaoriteten av deltagarna får det att flyta naturligt kan det förhöja stämningen av att vara i en annan värld.

Min språkerfarenhet med lajv sträcker sig till att jag förra sommaren var på Dragonbane och livade helt på engelska. Innan oroade jag mig för hur det skulle fungera men under livet blev engelskan det naturliga språket inlajv. Det var först en konstig känsla när inte alla slutade tala engelska efter lajvet (men det kunde ju inte alla finnar, spanjorer m.fl. som var med där).

Jag ser fram emot att träffa några andra Ashikaner innan lajvet och testa/träna på detta speciella språk.

Mattias Lindberg, Lund

[Rin]

Men om nu är inte finns i ashikanskan, varför skriva ut det i ordlistor m.m.? Varför inte bara skriva "aligato" istället för "arigato"?
Jag är också skeptiskt till "l" istället för "r" men det kanske kan funka. Dock tror jag att det verkligen kommer att bli fånigt om det skulle komma några sabakither och säga "arigato", utlänningarna kan ju inte rätt gärna tala bättre ashikanska än ashikanerna själv...

[Erik Pihl]

Mattias: Kul att du ser det som något givande. Och visst kan du nog få träffa ashikaner, vi är ju ett gäng som är i Lund mer eller mindre regelbundet.

Rin: Det står så i ordlistan för att det skrivs så på japanska. Vi skall komma ut med en liten guide till uttal av bokstäver på japanska så snart vi kan. Det är fler bokstäver som inte uttalas som på svenska, som Kristian redan påtalas, exempelvis uttalas "J" ungefär [DJ]. Det namn du valt uttalas för övrigt ungefär [Linn]

[elenaria]

Jag försökte låta bli, men ack, jag KAN bara inte.

Fusae-sensee kunde uttala r, hon kom från Kyoto, men i hennes dagliga tal blev det mer åt l-hållet - bara känn efter, de båda ljuden ligger ju väldigt nära varandra hursom.
Ari-sensee, däremot, klarade inte av att säga l. Det gick bara inte, ens när hon talade svenska, även om hon blev bättre mot slutet efter att ha övat i ett år. Hon kom från Tokyo.
I Akita har folk inga problem med varken eller. De båda ljuden ligger mycket, mycket närmare varandra än när vi till exempel räknar upp alfabetet i Sverige, men fortfarande. Olika delar av landet, olika uttal.
Men om en nu tycker att det hela är jobbigt, finns ju alltid alternative som redan används duktigt inom svenskan - att glida över det. Förlänga vokaler och tappa konsonanten r - lyssna på er när ni pratar, ibland uttalas inte r utan försvinner om en nu inte gör en ansträngning att artikulera mycket och bra.


Jag kan inte säga att jag tycker det är en odelat bra idé. Jag gillar den inte riktigt, och jag skruvar på mig med obehag när jag tänker på det, att folk antagligen kommer missa och ta om ordet, eller vad det nu blir, och så vidare.
Men jag har valt att åka på detta lajv, och hur mycket åsikter jag än har, följer jag arrs regler. Precis som med alkoholförbud, vilket jag hur många gånger som helst argumenterat för att "åker du på detta lajv lyder du dess regler". Så väl inlajv, om inget annat bestäms, kommer jag försöka undvika r (fast, jag tror det blir värst när jag pratar gammal-ashikanska dvs japanska, eftersom jag är så van att använda r utan hinder där ) eller använda l.
Det har ju inte prövats förut, och kan faktiskt få väldigt bra utslag. Det återstår att se om ett helt lajv klarar det.

Och förresten, det kan ju ses som en kulturell grej - folk anstränger sig mer att säga l, då r-ljudet inte fanns i språket innan, så mycket att det blir överdrivet, bara för att visa "vi är inte utlänningar".

[Jag skulle uttala Rin med ett r som ligger litet närmare platsen för l i munnen, inte lika rullande men ändock r, men n blir något mindre definierat, nästan ett ng men inte riktigt, nästan ljudlöst men ändå ljudat. N och m ligger så nära i många dialekter av japanska, att uttalet lätt blandas ihop, och det långt mycket värre än r och l skämtas om i omvärlden.]

[Minuo]

Gäller "l" - andet bara för ashikanskan?
Eller ska man använda det istället för r när man talar svenska också?
Eller va?
Usch, jag blir förvirrad! :-X

[Kristian Samuelsson]

Skall det användas, så gäller det alltid.

[Erik Pihl]

Ett förslag är att det endast är takai, vilka inte pratat så mycket sabakitiska, och som kanske har en del heder i att kunna den gamla ashikanskan, som uttalar 'R" som [L]...

[bravebravesiremma]

Att takai och yasai pratar olika på ett så uppenbart sätt skulle tillföra väldigt mycket tror jag. Definitivt.

Dock så är jag skeptisk till det här med att uttala R som L. Jag antar att en skulle vänja sig vid det - förr eller senare - men för mig kommer det innebära ett off-moment att behöva uttala en bokstav annorlunda + alla offiga stunder när folk säger fel. Jag gillar det inte, och jag tror det kan komma att distansera mig till min roll.


Räcker det inte med att blanda in gammelashikanska i sitt vardagliga språk, plus hela grejen med hen/en/henom? Blir det inte lite för mycket att tänka på i sitt tal om man lägger till något så fundamentalt som att uttala R som L?

[Erik Pihl]

Tanken är väl att en skall öva lite innan så att det kommer helt naturligt. Jag har själv inte haft några problem med det när jag spelat ashikan, har knappt tänkt på det in-lajv, snarare kan det vara svårt att sluta... Om du uppfattar det som offigt när andra gör det är värre, men om det kombineras med ett annat sätt att tala (mer taktfullt), så tror jag det blir en rätt välfungerande enhet.

Sen att det skulle låte lite fånigt, men det är väl en rätt intressant effekt. De högfärdiga takai med all sin pondus som envist vill hålla kvar det gamla språket och sitt språkfel, hihi

[elenaria]

Takai slår mig onekligen som ganska bakåtsträvande och traditionella. Envisa gnällspikal till att inte klala av att plata klokt! Hänga med i utvecklingen, pah.